Regioners roll och utveckling – starka regioner gynnar hela Sveriges tillväxt och utveckling

Regionerna har en viktig roll i samhälls­organisationen

Idag bor människor ofta i en kommun, jobbar eller studerar i en annan kommun och gör sina fritidsaktiviteter i en tredje kommun. Medborgarens vardag är alltså regional.

Sedan slutet av 1990-talet har Sverige genomgått en regional förändringsresa, som nådde sin kulmen år 2019 när de sista landstingen fick ett regionalt utvecklingsansvar och begreppet landsting ersattes av region i all lagstiftning. Nu finns det 21 jämbördiga regioner med liknande ansvar i hela landet.

Samhällsstrukturen är komplex vilket ställer krav på tydliga roller och synliga gränser för den offentliga verksamheten, bland annat för att inte insyn och ansvarsutkrävande ska försvåras. En så enkel och tydlig samhällsorganisation som möjligt på alla nivåer är av största intresse både för medborgare och näringsliv för att undvika att viktiga samhällsekonomiska vinster går förlorade.

Den regionala nivån med direktvalda politiska organisationer med beskattningsrätt skapar både tydlighet och underlättar. Genomförandeansvar och tillsyn bör finnas på olika politiska nivåer för att undvika att en och samma politisk nivå genomför tillsyn på sig själv. Länsstyrelsernas uppgifter bör renodlas till ett utvecklat myndighetsuppdrag med fokus på tillsyn, tillstånd och annan rättstillämpning samt uppföljning och utvärdering. Härigenom förtydligas rollerna, och grunden läggs för ett tydligt legitimt regionalt ledarskap, direkt demokratiskt förankrat i länet.

Regionalt ansvarstagande, regional handlingskraft och regional logik är centrala för en positiv utveckling. Tillväxtens regionala logik är tydlig vid jämförelser mellan välstånd och tillväxt i olika regioner. Även inom länder är variationen stor mellan regioner, vilket beror på skillnader i den regionala miljön och förutsättningarna. Av detta följer att de frågor som berör villkoren för utveckling och tillväxt måste anpassas efter de regionala förutsättningarna.

Näringslivsutveckling, turism, infrastruktur och kommunikationer, kultur, miljö, utbildning och forskning, arbetsmarknadspolitik, folkhälsa samt hälso- och sjukvård är de viktigaste verksamhetsområdena för den regionala utvecklingen. Dessa frågor har en regional logik där man ser till helheten, avväger intressen, sätter mål, prioriterar, fördelar resurser och är drivande för utvecklingen.

Med hänvisning till de olika uppgifternas regionala logik anser Regionsamverkan Sydsverige att regionernas roll och uppdrag behöver utvecklas och stärkas för att motsvara behoven.